Veckans Triathlonprofil – Anki Kjellson

Veckans triathlonprofil Ann-Christin Kjellson är 54 år och kommer från Oskarshamn men bor sedan 1998 i Karlskrona och arbetar på Blue Science Park dit hon har paddelavstånd på cirka 2 km.

– Jag har inga imponerande meriter resultatmässigt i någon idrott. Jag har egentligen varit lite halvbra/halvdålig i alla sporter jag har testat. Det jag har kommit på efter hand är att mina styrkor är uthållighet och envishet. Som ung testade jag många olika sporter som fotboll, simning, pingis, basket, judo, jazzdans m.m. Det jag höll på med längst var simning, där jag även utbildade mig till simlärare och jobbade som det på somrarna flera år i sträck. Under gymnasietiden var jag även aerobicsinstruktör/gympaledare och började då också att springa regelbundet. Jag har alltså simmat regelbundet sedan 12-årsåldern och sprungit mer eller mindre regelbundet sedan 15 årsåldern. Cyklingen var mer en vardagsaktivitet fram tills för 10 år sen då jag köpte en racer. För cirka 19 år sedan började jag också att paddla kajak och har fortsatt även med den aktiviteten. Allt det här har gjort att jag är med i Team Blekinge löparförening, Karlskrona cykelklubb och Eskimå (kajakklubb). Simningen utövar jag på egen hand helt och hållet. Jag har fått lära känna många härliga träningskompisar genom föreningarna och kan alltid få tag på någon som vill ut på en runda.

Antalet lopp har genom åren blivit väldigt många och jag har egentligen tappat räkningen. När det gäller löpningen så har jag sprungit halvmaraton ett stort antal gånger och i “modern tid” är bästa tiden 1:52. I 20-årsåldern tror jag att jag sprang ett par gånger på 1:45 men på detta har jag inget bevis. Lidingöloppet har jag sprungit 3 gånger och det har även blivit sex stycken marathonlopp, varav tre i Stockholm och det senaste var 2012 i köld, regn och snålblåst.. Marathonlöpningen tog hårt på hälsenor och slemsäckar och ledde till slut till så stora problem att jag fick operera höger häl två gånger. Det ledde till långa perioder av rehabträning och löpningen blev därför sämre och sämre och går fortfarande långsamt. När det gäller cyklingen så har jag klarat av hela Vätterrundan två gånger. Jag har även cyklat Halvvättern och några andra lokala cykellopp. Simningen har jag satsat på lite extra de senaste fem åren, delvis på grund av skadorna i hälen, och har varit med i ett antal lopp och träningsläger. Jag har simmat Vansbro 3 km och även 10K två gånger samt sprintsträckan på 6 km i Vidösternsimmet flera år i sträck. Den långa sträckan från nord- till sydspets i Vidöstern på totalt cirka 21,5 km har jag simmat en gång och kommer att göra det även nästa år (i år blev det inställt). När jag har varit på besök i Australien ett par gånger har jag bland annat simmat det klassiska loppet Bondi to Bronte och jag gillar verkligen att simma i de stora vågorna där och deras härliga inställning till simning!

Swimrun har jag också tränat lite och kört några stycken lopp, framförallt lokalt här i Karlskrona finns Kustjagaren som jag har deltagit i två gånger. Det loppet är 26 km löpning och 4000 m simning i Karlskronas underbara skärgård. Det kan varmt rekommenderas! Blåkulla Swimrun i Oskarshamn för ett par år sedan tillsammans med en kompis var också väldigt kul!

Skidåkning gillar jag också om det någon gång blir snö här i Blekinge. Två gånger har jag kört hela Vasaloppet och en gång halva och på det viset har det även kunnat bli en avklarad helklassiker (2015) och en halvklassiker i bagaget (2019).

HUR KOMMER DET SIG ATT DU BÖRJADE MED TRIATHLON?

Första gången jag testade triathlon var redan 1986 i Oskarshamn. Det var då Sveriges största triathlonlopp (det fanns väl inte så många andra..). Man simmade väl några hundra meter, cyklade ett par mil och sprang kanske 5 km. Någon dokumentation från detta finns inte längre kvar men jag har kvar ett par gamla plaketter och några roliga bilder. I alla fall tyckte jag redan då att det var väldigt kul att kombinera de tre grenarna och var med i detta triathlon varje eller vartannat år fram till mitten av 90-talet. Sedan hade jag ett långt uppehåll fram till inflyttning till den underbara simstaden Karlskrona. Här har jag sedan någon gång runt 2010 genomfört ett triathlon om året, olympisk distans. Jag har en granne som har anordnat ett triathlon varje år. Det har alltså mest varit på skoj även om konkurrensen mellan grannarna har varit nog så hård. 2019 ställde jag även upp i Holmsjö triathlon för att testa på stressen och trängseln vid byten mellan grenarna.

HUR GICK FÖRRA SÄSONGEN?

Förra säsongen var det ju mycket som ställdes in men flera lopp kunde man ändå köra på egen hand eller i en eller annan form. Karl-Oskarsimmet på 5 km i Växjösjön med cirka 40 deltagare genomförde jag tidigt på sommaren (simmade in på cirka 2 timmar efter ett långt slagsmål med sjögräs) och jag trodde då att även andra lopp kanske ändå skulle bli av. Så blev det ju inte och därför körde jag Halvvättern på hemmaplan med en kompis, Vansbrosimmet 3km och 10 km simmade jag också på hemmaplan. Jag upptäckte då att det var rätt kul att simma runt en ö som ligger nära där vi bor och bestämde mig då för att utmana mig själv och simma runt den där ön minst 20 dagar i sträck. Det är cirka 2,5 km runt den där ön så det tar cirka en timme för mig beroende på väder. I alla fall gjorde jag det i 20 dagar i sträck och sedan kanske 10 gånger till mer utspritt under resten av sommaren. Det var kul att jag kunde locka flera andra glada simmare då jag la ut i en Messenger-grupp att “nu kommer jag att simma den här tiden varje kväll. Kom om du är sugen vilken kväll som helst.” Nästan varje kväll hade jag sällskap!

Jönköpings Triathlon skulle jag ha deltagit i men det blev ju inställt. Min energiska kompis Susanne anordnade då ett lopp på hemmaplan med samma sträckor samma dag och jag ställde upp. Det var en fruktansvärt blåsig dag med byvind upp emot 17-18 m/s. Simningen gick bra i en skyddad vik men cyklingen var faktiskt inte kul! Jag plågade mig ändå igenom cyklingen men var sedan för trött för att klara löpningen och gav upp efter några kilometers löpning. Även Holmsjö triathlon blev inställt men där anordnade de i stället en träningsvecka där man fick köra loppet flera gånger om man ville. Jag körde olympisk distans två gånger den veckan och det var riktigt kul och utan någon press!  Det privat anordnade triathlonloppet blev av på riktigt och det var kul med riktiga tävlingsnerver. Kampen mellan grannar kan stundom bli hård.

Borås triathlon anmälde jag mig till sent då det ju blev flyttat till hösten men tyvärr blev ju även det inställt.

I september dök det upp ett roligt lopp här i Blekinge, ett swimrun som heter 1852, “last man standing”. Där körde jag fyra varv i tävlingsklassen och åtta varv till i motionsklassen så totalt 12 varv X 1852 m. Det var cirka 300 m simning och 1500 m löpning varje varv uppdelat på fem sträckor. Det var ett fantastiskt roligt lopp i underbar natur. Det kan varmt rekommenderas!

HUR SER DINA TRIATHLONMÅL FÖR NÄSTA SÄSONG UT?

Nästa säsong är jag anmäld till Jönköpings triathlon då ju startplatsen flyttades över till 2021. Hur det blir med Borås minns jag inte riktigt men tror att även den platsen flyttades med till nästa år (?)(JA). Kanske blir det även ett lopp i Vansbro när jag ändå är där och simmar 3 km i augusti. Där blir det kanske bara olympisk distans.

PÅ VILKET SÄTT HAR COLTING BORSSÉN COACHING HJÄLPT DIG I DIN TRÄNING?

Jag har följt programmet för HalvIM, familjesatsning (B) under snart 2 år. Första året som jag följde träningsprogrammet för Halva IM så följde jag det ganska halvhjärtat då jag fortfarande hade en del skador som hindrade löpningen ganska mycket. Nu under andra året så har jag ganska slaviskt följt programmet och ser att det nu börjar ge resultat. Framförallt känner jag mig mycket starkare även om det kanske inte visar sig på tiderna men däremot återhämtar jag mig snabbare efter träning och har vant kroppen att träna varje dag. Det har varit särskilt bra att ha en tydlig struktur att följa när det här året i övrigt har varit så flytande med mycket osäkerhet och jag har suttit hemma och jobbat en stor del av året.  Jag har de senaste tre åren varit med på Coltings simläger i Kroatien två gånger och även helgläger i Borås en gång. Det var väldigt kul och givande! Jag kanske vågar mig på lägret på Playitas även om jag är lite rädd för cykelträning i branta backar.

VAD HAR VARIT DEN STÖRSTA UTMANINGEN I DIN TRIATHLONTRÄNING FÖR DIG OCH HUR HAR DU LÖST DET?

Mitt stora problem har varit efterhängsna skador i höger fot vilket har gjort att löpningen har blivit så mycket sämre. Därför tror jag aldrig att jag skulle klara en hel IM utan är glad om jag klarar en halv nästa sommar. En annan utmaning för mig har varit rädslan för branta nerförsbackar i cyklingen. Det har blivit bättre sen jag bytte racer till en dammodell. Helt plötsligt kände jag att jag fick bättre kontroll på cykeln. Jag är dock fortfarande ganska feg nerför. Jag använder triathlonträningen som ett sätt att få riktigt allsidig träning och loppen är för mig inte så viktiga utan mer ett kvitto på att träningen har gett resultat.

BESKRIV DITT FAVORITPASS:

Mitt favoritpass i år har nog ändå varit simningen runt “min” ö på 2500 m. Jag gillar för övrigt alla simpass men gillar mest de passen där jag kan “mala på” och inte behöver tänka på något. Jag gillar även simpassen i simhallen även om de är tuffare. Jag drömmer mig ofta bort till simpassen i Australien i vågorna eller kanske i Kroatien eller Korfu där jag har varit på simläger. Utomhussimningen är definitivt det som jag gillar allra mest.

BÄSTA TRÄNINGSTIPS TILL NYBÖRJAREN:

Se träningen som något långsiktigt som kommer att ge dig glädje hela livet! 🙂

BÄSTA PRYLTIPS TILL NYBÖRJAREN:

Se till att alltid ha fräscha simglasögon som inte läcker eller immar. Det gör så otroligt stor skillnad. Testa också att simma utan våtdräkt eller i kort våtdräkt när det inte är så kallt i vattnet. Spara på den långa varma våtdräkten tills det är riktigt kallt i vattnet. Då kan man förlänga utesäsongen med ett par månader! Min Garmin 935 har förstås blivit en av mina bästa vänner 😉

TRIATHLONMINNE JAG ALDRIG GLÖMMER:

Ett roligt minne är när det för första gången var krav på hjälm vid Eckern triathlon, jag tror det var 1994. Jag hade ingen cykelhjälm så jag fick ta hockeyhjälmen 🙂

PROFILRUTA

  • Bor i: Karlskrona
  • Yrke: Klusterledare på Blue Science Park
  • Antal Triathlontävlingar: Cirka 20 (olympisk distans eller kortare)
  • Resultat: I år blev det 3:23 på olympisk distans.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.